Nyheter

Enköpingsposten har ställt tre frågor till alla gruppledarna för partierna i Håbo angående situationen med personalflykt från kommunen.

1) Anser du att det är dåligt samarbete mellan politiker och tjänstemän i Håbo? Och mellan politiker?

2) Om det är så, vad beror det på?

3) Vilken del har du och ditt parti i det och vad kan ni göra åt det?

Nedan följer Håboalliansens gemensamma svar:

svarEP

Håboalliansen presenterar idag sitt förslag till budget 2018

En ansvarsfull ekonomisk politik som ger människor och företag i hela Håbo möjlighet att trivas och utvecklas - så vill vi i Håboalliansen leda kommunen.

I Håbo kommun har vi mycket att vara stolta över. De senaste åren har vi haft en gynnsam ekonomisk utveckling. I jämförelse med liknande kommuner är våra investeringar i äldreomsorgen stora och vi ligger långt fram i vårt miljöarbete. Det är också glädjande att så många vill flytta till vår kommun.

-Att vi blir fler i kommunen gör att det är helt avgörande att vi tar ett samlat grepp över hela kommunen, och alla olika verksamheter, för att vi ska kunna fortsätta den här positiva utvecklingen, säger Carina Lund, kommunalråd (M).

Vi i Håboalliansen har i vår budget tydliga inriktningar för hur samtliga delar av kommunen ska kunna utvecklas för att tillgodose nuvarande och kommande invånares och företags intressen. Samtidigt tar vi fullt ansvar för kommunens ekonomi. Överskottet skall uppgå till 2 %, vilket är nödvändigt för att kunna säkerställa en stabil ekonomi för framtiden.
Skattesatsen ska vara oförändrad.

Det här vill vi i Håboalliansen i vår budget för 2018:

• Utbildning: Alla aktörer ska arbeta för förbättrade studieresultat och god studiemiljö - i varje klassrum. Ett nära samarbete med privata aktörer i utvecklingen av förskola, skola och gymnasium skapar ekonomiskt hållbara lösningar samtidigt som mångfalden tillgodoser olika behov och önskemål.

• Vård och omsorg: En långsiktig plan behövs för att kommunen ska kunna ge allt fler äldre möjlighet till ett rikt liv och olika typer av boenden som har ökad service. I nära dialog med berörda ska det därför tas fram en äldreplan, som pekar ut färdriktningen mot ökad livskvalitet i åldrandets alla skeden. Digitaliseringen och ny teknik ska användas för att erbjuda högre kvalitet, stärkt integritet och ökat fokus på individen i omsorgsarbetet.

• Näringsliv: Företagen lägger grunden för vår välfärd. För att företag ska kunna etablera sig och växa i Håbo behöver kommunen aktivt arbeta för att planera mer mark för detta ändamål. Håbo Marknadsbolag ska därför få ett tydligt uppdrag att tillsammans med kommunen ansvara för utveckling och planering av mark som kan möta företagens behov.

• Bostäder: Köerna till en lägenhet i den kommunala bostadskön är för långa. Fler bostäder av alla olika typer behövs i Håbo.

• Miljö: För att ytterligare stärka kommunens goda klimatarbete prioriteras energieffektiviseringar samt säkra gång- och cykelbanor.

• Föreningsliv: Föreningsbidragen behöver öka för att stödja de nära 200 ideella föreningar som finns i Håbo och som för samman medborgarna, erbjuder värdefull sysselsättning och bidrar till en trygg och utvecklande livsmiljö. Föreningarna har också en mycket viktig roll för integrationen och behöver därför ökat stöd.

För Håboalliansen:

Carina Lund (M)
Leif Zetterberg (C)
Anders Cyrillus (L)
Fred Rydberg (KD)
Christian Nordberg (MP)
Kontakt: föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Håboalliansen – budget 2018

Håbo kommun är en kommun under stark tillväxt. Visionens mål om 25000 invånare 2030 är vi på god väg att nå i förtid, med en årlig tillväxttakt med ca 500 medborgare. Detta ställer kommunens uppdrag i en delvis ny situation. Vi behöver över tid planera för ökade insatser inom såväl skola och omsorg, som kommunal infrastruktur och samhällsplanering. Kommunen har under senare år haft en gynnsam ekonomisk utveckling, men de utmaningar vi står inför de kommande åren kommer att kräva prioriteringar och nya sätt att arbeta för att kunna leva upp till medborgarnas förväntningar.

Håbo kommun har under 2017 blivit medlem i Sveriges Eko kommuner. I jämförelse med andra kommuner hävdar vi oss väl i vårt miljö- och klimatarbete. Insatserna som aviseras i budgetunderlaget för energieffektivisering och säkra gång- och cykelvägar samt säkra skolvägar stärker ytterligare detta arbete.

Kommunens insatser inom äldreomsorgen är enligt jämförbara mätningar höga, här gäller det att vi kan möta de behov en allt mer åldrande befolkning i kommunen har rätt att ställa. Det gäller såväl möjligheter till ett rikt liv, som ett boende med ökad insats av service. För att tydliggöra det kommunala uppdraget är vår ambition att en äldreplan omfattande all verksamhet syftande till livskvalitet i åldrandets alla skeden ska tas fram. Planen ska utarbetas i nära dialog med de berörda, så att insatserna görs på ett väl avvägt hållbart sätt. Digitaliseringens och den nya teknikens möjligheter ska tas tillvara för att höja kvaliteten i omsorgsarbetet.

Håbo kommun är en kommun med många barn som behöver en väl utbyggd skola, med såväl kommunala som privata aktörer som arbetar för förbättrade studieresultat och en god studiemiljö. Kommunens gymnasieskola är respekterad och uppskattad av såväl kommunens ungdomar, som ungdomar från andra kommuner. Då vi inte har yrkesinriktade hantverkslinjer är samverkan med grannkommunerna viktig för att kunna erbjuda kommunens ungdomar ett brett urval. Det ökar också företagens möjligheter att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens. I vår växande kommun står vi inför behovet av en utbyggnad av såväl förskola, grundskola som gymnasium. Vi önskar för denna utveckling ett nära samarbete med externa aktörer, såväl för investeringen som för driften. Allt i syfte att skapa mångfald och förutsättningar för ekonomiska hållbara lösningar som fungerar över tid. Exempel på detta är Raoul Wallenbergstiftelsens önskan om markanvisning för ett skolbygge och Ur och Skurs intresse av etablering av en förskola är exempel på detta.

I Håbo kommun finns nära 200 föreningar inom många olika verksamheter. Föreningslivets insatser är en viktig del av samhället. Föreningarna för samman medborgarna, skapar förutsättningar för värdefull sysselsättning och bidrar till en trygg och säker livsmiljö. Flera av föreningarna har löst aktivitets- och arenabehov av egen kraft, ibland med kommunal uppbackning. För andra krävs mer omfattande kommunala insatser för att få behoven tillgodosedda. En arena för bollsport, en ny simhall och lokaler för pensionärsverksamheten står högt på investeringslistan. Vår ambition är att i dialog med berörda föreningar hitta partnerskap för att såväl effektivisera drift som finansiering av dessa behov. För att understödja den viktiga verksamhet många ideella krafter gör i kommunens föreningsliv kommer vi att under hösten presentera förslag till omarbetade föreningsbidrag och hyresregler, samtidigt som vi föreslår en uppräkning av föreningsbidraget. Allt i syfte att skapa bättre förutsättningar för allt ideellt arbete som görs i kommunens föreningsliv. För att stärka arbetet med integration behöver en särskild integrationssamordnare utses, vilken kan finansieras genom de särskilda statsbidrag som kommuner får.

För kommunens hållbara utveckling är en robust VA-försörjning en förutsättning för bostadsbyggandet, och möjligheten att utveckla och etablera företag, helt avgörande. Köerna till en lägenhet i den kommunala bostadskön är idag allt för lång. Flera hyreshusprojekt är på gång, men för att tillgodose behovet av bostäder behöver fler bostadsrätter byggas liksom villor. I Skokloster behöver särskilt behovet av mindre lägenheter och lokaler för samhällsservice och fritidsaktivitet tillgodoses. Här kan det kommunala bostadsbolaget Håbo Hus göra en insats. Håbo Hus kan också tillsammans med andra fastighetsaktörer aktivt tillgodose behovet av fler bostadsrätter, vilket skulle underlätta den s.k. flyttkedjan.

För industrietablering behövs mer mark, särskilt som den tänkta utvecklingen av Logistik Bålsta drabbats av tidsförskjutningar. Kommunen behöver aktivt söka mark, för egen del eller i samverkan med andra aktörer, för att få mer mark som kan planeras för industrietablering. Här behöver ett tydligt uppdrag, ägardirektiv, preciseras till ledningen för Håbo Marknad. Skatteprognosen för 2018 är fortsatt osäker och kommer slutligen att baseras på invånarantalet i november 2017.

Från Regeringen har aviserats att i höstbudgeten kommer att anslås ytterligare statsbidrag till den kommunala verksamheten. Även om vi i grunden hellre sett generella statsbidrag så behöver vi förhålla oss till de anslag som kommer. Detta innebär att de ekonomiska förutsättningarna i budgetprocessen i dagsläget innehåller en stor grad av osäkerhet.

Om vi under hösten kan förutse ökade skatteintäkter är det vår ambition att detta ska ge utrymme för en ökning av Barn och Utbildningsnämndens anslagsram, vilket då kan fastställas vid kommunfullmäktiges novembermöte när den reviderade budgeten för 2018 beslutas. Den demografiska utvecklingen motiverar en ökning av de ekonomiska ramarna för respektive verksamheter, samtidigt som vi också för att klara de ekonomiska målen behöver ålägga alla verksamhet ett effektivitetskrav.

Vår ambition med budget 2018 är oförändrad skattesats och ett beräknat överskott på 2 %. Mot denna bakgrund föreslår vi i Håboalliansen att kommunfullmäktige anvisar ekonomiska ramar i enlighet med det underlag som ledningsgruppen presenterat, med minskning av finansnetto 5 miljoner kronor, ökning ram barn och utbildningsnämnd 3 miljoner kronor, föreningsbidrag ökning 1 miljon kronor och omkostnad Polarna 1 miljon kronor. Justeringarna är införda i ”Ekonomiska ramar budgetår 2018 och plan år 2019-2020”.

Driftbudget Förslaget till ekonomiska ramar för driftbudgeten utgår bland annat från analys av förändringar i befolkningens sammansättning, behov, förändringar i lagar och förordningar samt politiska prioriteringar. Budgeterat resultat för år 2018 uppgår till 21,8 miljoner kronor eller 1,9 procent av skattenettot. Nämndernas budgetramar har utökats med 41,0 kronor miljoner kronor (4,0 procent) från budget år 2017. Budgeterat resultat för åren 2019 och 2020 uppgår till 27,1 miljoner kronor mkr eller 2,3 procent av skattenettot år 2019 respektive 24,6 miljoner kronor eller 2,0 procent år 2020.

Investeringsbudget och finansiering Investeringsbudgeten för år 2018 uppgår till 197,1 miljoner kronor för skattefinansierade verksamheter och till 91,7 miljoner kronor för taxefinansierade verksamheter. I övrigt uppgår exploateringsbudgeten till 65,5 miljoner kronor. Med föreliggande investeringsförslag uppgår upplåningsbehovet för år 2018 till 122,7 miljoner kronor.

Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål är fasta under mandatperioden.

Håboalliansen hade budgetkonferens 23/4 2017 i Övergran

 

Vi var cirka 25 representanter för våra fem partier i Håboalliansen som samlades hos Leif Zetterberg i Övergran på söndagen den 23/4 för att förbereda oss inför budget 2018 och plan 2019-2020.

Vår KSO Carina Lund hälsade alla välkomna och berättade att först skulle vi titta lite bakåt, en backspegel, vad har hänt? Sedan skulle vår ekonomichef i kommunen, Vipul Vithlani, komma och gå igenom förutsättningarna inför budgetarbetet. Efter lunch skulle det sen bli diskussioner om prioriteringar.

Leif Zetterberg tog över och hälsade oss välkomna till Övergran och drog lite praktiska ting för dagen. Därefter tittade vi på de dokument som togs fram i och med att vi bildade Håboalliansen. Vad kom vi överens om och vilka värden var det som var viktiga? Vår 50-punktslista har betats av en hel del och det är viktigt att vi kommunicerar ut det till väljarna. Vi var också överens om att det är politiken som ska visa målbilden och tjänstemännen ska leverera. De vet hur det ska göras så att säga.

Leif konstaterade att situationen med att regera i minoritet var svårare än vi hade trott. Vi har också en uppförsbacke gentemot media och opposition då det ofta fokuseras på deras förslag. Vi är närvarande på nätet i våra egna kanaler, men har svårt att komma fram annars där vi inte har kontrollen.

Vi har gjort ett gediget arbete trots alla problem. Vi har levererat goda ekonomiska resultat. Det var en av våra viktigaste prioriteringar.

Ekonomichef Vipul Vithlani tog sen över och körde fram till lunch en presentation med förutsättningarna inför 2018 samt 2019-2020, budget och plan. Han visade jämförelser med andra jämförbara kommuner och hur vi låg till i kostnadsnivåer, skatteintäkter mm. Han nämnde också att Håbo kommun förväntas växa kraftigt framöver och vilka konsekvenser det ger volymmässigt och investeringsmässigt.

Leif bjöd sen på fantastiskt god sopplunch!

På eftermiddagen var det sen diskussioner kring vad vi ska prioritera inom Håboalliansen. Dels vilka områden som vi vill föra fram speciellt men också hur vi ska se på effektivisering, näringsliv, äldre (som ökar sin andel av Håbo befolkning) och hur vi ska hantera föreningsfrågor. Många goda diskussioner och idéer under eftermiddagen!

Carina avslutade dagen med att tacka alla som ställt upp på söndagen och menade att vi gör ett viktigt jobb tillsammans för förändring!

 

 Carina hälsar alla välkomna

1704232

 Trevliga lokaler i Övergran att konferera i.

 Diskussionerna igång

 Carina leder diskussionerna

 Leif ser tillbaka på vad vi åstadkommit för att bilda bas inför budget 2018

 Kommunens ekonomichef Vipul Vithlani besökte oss och visade oss förutsättningar inför budget 2018 och plan 2019-2020.

 Intresserade åhörare

 Diskussioner kring vad vi ska prioritera

 

Läs om konferensen på Håboalliansens Facebooksida!

 

1:e vice Riksbankschef Kerstin af Jochnick föreläste om minusräntan, ekonomiska läget och höga bostadspriser

Kerstin af Jochnick var speciellt inbjuden av Håboalliansen för att känna riksbanken på pulsen då det gäller ekonomin och hur man ser på minusräntan kopplat till höga bostadspriser.

Vårt kommunalråd Carina Lund hälsade Kerstin välkommen och nämnde bland annat vårt resultat i kommunen, att vi bygger och behöver bygga mer i kommunen för att alla som vill bo här kan få möjlighet till det.

Ekonomin och inflationsmålet

Vad är riksbankens uppgifter? Först och främst att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Inflationsmålet på 2% är viktigt och syftar till att skapa stabilitet i ekonomin. Det finns ett starkt samband mellan utvecklingen i världen och Sverige. Räntorna har fallit under flera decennier i världen.

2014-2015 var det ett oroande läge. Samtidigt som vi hade låg inflation var inflationsförväntningarna fallande. Därför agerade riksbanken och påbörjade resan mot minusräntan. Det gav stöd åt konjunkturen och svensk ekonomi. Förutom minusräntan köptes mer statsobligationer. Som det ser ut nu kan höjningar av räntan ske först i slutet på 2018 enligt riksbankens prognoser.

Vi har lägre arbetslöshet men samtidigt är arbetsmarknaden tudelad. Vissa har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Man ser nu att inflationen är på väg upp men det beror mycket på att energipriserna drar upp. Den så kallade löneinflationen tar inte fart, trots stort behov av arbetskraft i vissa sektorer.

Kronans kurs är också viktig för inflationsutvecklingen. Det råder stor osäkerhet kring politiken i omvärlden med USA, Brexit och problem i Euroområdets banker.

Bostadspriserna och skuldsättningen

Obalanser på bostadsmarknaden bidrar till hög och växande skuldsättning i hushållen. Kerstin af Jochnick menar att vi behöver få en sundare utveckling. Skuldsättningen ökar inte enbart i storstadsområdena utan också ute i landet.

Kerstin visade speciellt hur skuldsättningen ser ut i Uppsala län. Knivsta, Håbo och Uppsala låg i topp gällande hushållens skuldsättningskvot.

Vad behövs göras?

Först och främst måste det byggas mer. Riksbanken ser gärna att skatteregler ses över. Behöver Finansinspektionen få mandat att gå in med åtgärder? Samtidigt kan regleringar få motsatt effekt.

Skulle vi få fallande priser gör det att vi kommer att spara mer och det betyder också att inflationen går ner. En balansgång.

 

Frågestund

Efter föreläsningen tog moderatorn Michael Sarwe, Head of Strategy & Research Sweden på Nordea Markets hand om mikrofonen och öppnade för frågor.

Varför är inflationsmålet just 2%?

Det är ett känt mål och det är det Riksbanken strävar efter. Det hade naturligtvis kunnat vara 1,5% eller 2,5% men det är lagom långt från 0% som gör att man väntar med sina investeringar och sparar istället. Det blir ett ekonomiskt smörjmedel med inflationsmålet.

Varför är riksbanken bekymrade över skuldsättningen?

Man menar att det är sunt med balans mellan inkomst och skuldsättning och för hög skuldsättningskvot kan skapa risker för att priserna kan falla vid räntehöjning och det kan skapa problem för både hushåll och banker.

Beskattning av kapital och avdragsrätten har alltid hängt ihop. Men inte nu längre?

Det har varit mer fokus på avdragsrätten nu, men politiken måste förstås göra sitt för att hantera detta faktum att dessa faktorer inte hänger ihop i lika stor grad som förut. Enligt Kerstin har det aldrig varit tal om att helt ta bort avdragsrätten. Det behövs en långsam avtrappning ner till kanske 20% under en tioårsperiod.

 

Kommunalrådet Carina Lund lämnade över en bukett blommor och tackade Kerstin af Jochnick för att hon ville komma till oss och sa att hon var välkommen tillbaka igen!

1703091

Fint besök i Håbo!

1703092

KSO Carina Lund hälsade Kerstin af Jochnick välkommen

1703093

1:e vice Riksbankschef Kerstin af Jochnick

1703094

Moderatorn Michael Sarwe, Head of Strategy & Research Sweden på Nordea Markets modererade frågor till Kerstin

1703095

Carina tackade för att Kerstin af Jochnick tagit sig tid att komma till oss i Håbo

1703096

Toretv.se intervjuar. Kommer ett inslag i måndagens Toretv. (13/3)

 

Text och bilder: Nils-Åke Mårheden